Impregnering mot mal?

Hittade dessa yllefiltar i svärföräldrarnas stuga. De är från Habo ullspinneri och de har lappar fastsydda där det står att de är impregnerade mot mal. Inte för att varna, utan som försäljningsargument får man förmoda.

Lite googling säger mig att man förr ofta använde DDT som malmedel. Habo ullspinneri lades ner 1966 och DDT förbjöds i Sverige 1970. Hur stor är sannolikheten att just dessa filtar är impregnerade med DDT? Och om inte, vad är de då impregnerade med?

Någon?

Ny mascara

Provade tidigare en ekologisk mascara utan parabener och skräp men den smulade så mycket och satt snart under ögat istället för på ögonfransarna, så jag gav upp.

Har sedan under flera månader experimenterat med att sluta sminka mig helt till vardags. Någonstans känns det orimligt att man ska behöva måla sig i ansiktet varje dag. Mina skäl till att sminka mig var svåra att reda ut för mig själv. Gör jag det för mig själv, för att jag tycker om det? Elle gör jag det för att andra ska tycka om mig? Eller för att andra ska tycka om mig, för endast då kan jag själv tycka om mig? Eller är det bara en gammal vana?

Eller är det så att jag inte vågar möta andra utan mask? Att jag måste skaffa mig ett "
övertag" genom att se så bra ut som möjligt? Eller fördelar genom att se så attraktiv ut som möjligt..?

När jag inte sminkat mig på en månad frågade jag mannen om han märkt någon skillnad, och det fick han erkänna att det hade han inte...

Jag har inte lyckats reda ut mina motiv till att sminka mig helt. Kanske är det en blandning av allt. Och nu har jag köpt en ny mascara på hälsokosten, att ha ibland.

Någon dag kanske jag kan frigöra mig helt från att bekymra mig om det yttre, kanske inte. Just nu nöjer jag mig med att jag vet att jag vågar vara utan smink, och väljer att sminka mig då och då.

Därav min nya mascara. Två gånger har jag använt den hittills och den har stannat kvar på ögonfransarna, hurra! Jag behöver dock ordentligt med olja för att få bort den helt på kvällen, men hellre det än att den ramlar ner på kinden under dagen.

Märket är Lotus, och innehållsförteckningen hittar ni på bilden nedan.

Badskumt

Mitt senaste bokinköp!

Efterlysning

Vi har en s.k. stämpelkanna hemma som vi gör kaffe i.

Vet någon om nåt ekoreko kaffe som är lite grövre malet så att det inte blir så mycket sump i kaffet när man "brygger" i stämpelkanna?

Och: vet någon om något koffeinfritt kaffe som dessutom är ekologiskt?

Har mejlat Gevalia och frågat varför man måste välja mellan att undvika koffein och undvika kemikalier. Kan de liksom inte bara göra det koffeinfria av ekologiska bönor?

Fick ett undvikande svar där det stod att de har strateger som jobbar långsiktigt med alla produkter men att i dagsläget finns inga sådana planer.

Sempers välling- och barnmatsförpackningar

Lusläser på matförpackningarna sedan det gick upp för mig att det finns bisfenol A (BPA) i tex. konservburkar. På många av dem står det kort och gott "sorteras som plastförpackning", eller "sorteras som mjukplast". På en del står det siffran 7, vilket betyder "other", dvs. en slasktrattsmärkning av "övriga plaster". Många dåliga plaster sorteras in i denna kategori, liksom också många av de bästa alternativen. Det är helt enkelt omöjligt att veta om plasten innehåller exempelvis hormonstörande BPA eller ftalater.

Och det verkar ju befängt att välja en BPA-fri nappflaska om vällingförpackningarna ändå läcker bisfenol till vällingen. Sagt och gjort, jag mejlade och frågade. Här är svaret, för den som är intresserad:

"Materialet i våra vällingpåsar består av Polyamid och Polyeten i flera lager samt EVOH (Etylen vinyl alkohol) som gastätt skikt däremellan. Vare sig våra vällingförpackningar eller burklock innehåller BPA."

Kappahls proxtec-tyg, fortsättning

Jag mejlade Kappahl och frågade om perfluorerade ämnen i deras Proxtec-tyg och fick svaret att de innehåller kortare och mindre farliga sådana. (Kappahl verkar dock för övrigt vara väl medvetna om kemikalier och den lagstiftning som finns.)

Jag kände dock att det är omöjligt för mig som lekman att värdera farlighetsgraden av dessa "kortare och inte lika skadliga" fluorkarboner. Så det skrev jag tillbaka. Jag undrade också hur funktionsplaggen skulle te sig utan impregnering med fluorkarboner.

Här är svaret jag fick:

"Angående flourkarboner testar vi PFOS och PFOA idag, dessa har långa molekyl kedjor som är svår nedbrytbara i naturen och detta är inte bra i långa loppet när produkterna bryts ned. Tidigare har man ansett att alternativen är helt säkra men just nu görs mycket forskning på området och man försöker även ta fram nya säkrare testmetoder för säkra riskbedömningarna för alternativen på marknaden. Jag har kontinuerlig dialog med framstående kemister på Swerea som menar på att de alternativ vi idag använder är säkra och "helt okej" ur ett exponeringsscenario. Men den alternativa nanokemin vet vi inte så mycket om då även test metoderna inte är utvecklade.

Jag känner mig tryggast i KappAhls produkter och använder dessa till min 5 åriga son och köper även dessa kläder till hans mindre kusiner. Dom allra flesta av oss här har egna barn som använder dessa typer av kläder och vi skulle inte göra något som skadar våra barn.

Utan impregnering skulle kläderna bli blöta på tyget på utsidan, detta skulle ha en kylande effekt på kroppen och plaggen skulle bli tunga och eventuellt vara våta till nästa gång man går ut. Barnet skulle förmodligen inte bli blött men pga nedkylningseffekten kan man uppleva att man blir blöt och plaggen skulle vara mycket blöta och tunga på utsidan.

Jag hoppas detta hjälper dig lite till."

 

Jag vet fortfarande inte, är "kortare fluorkarboner" okej eller inte? Någon som vet?

Överst och nederst i Maslows behovstrappa

Pratar med en ny bekant om IFD-mat och kemikalier i maten. Han menar att det är ett i-landsproblem att bekymra sig om kemikalier i maten och att välja vad man stoppar i sig. "Det måste ändå vara på toppen av Maslows behovstrappa".

Jag har grunnat på det där och tänker att på ett sätt har han rätt, det är otroligt lyxigt att ha tillgång till så mycket mat att man kan välja. Och på sätt och vis kan man klassa mitt intresse för mat som är bra för hälsan som ett självförverkligandeprojekt. På det viset befinner jag mig på översta trappsteget i behovshierarkin.

Å andra sidan tänker jag, så handlar det samtidigt om det första trappsteget; kroppsliga behov såsom mat. Om matindustrin fortsätter i samma riktning, så att maten blir allt mer processad och näringsfattig, allt mindre naturlig och allt mer kontaminerad av kemikalier från besprutning, så är faktiskt det första steget i behovshierarkin inte tillgodosett. Med sådan mat kan vi inte uppfylla vårt behov av näring, inte i längden.

Och då är det kanske bra om somliga av oss förverkligar oss själva genom att verka för mindre kemikalier och schysstare producerad mat?